3 typiska saker för Boyen:

- Tvärdstanna i gallopen när man rider ut för att han blir rädd för ett grässtrå eller en enorm köttätande blomma.

- Bocka ifall man kitlar honom med spöt när man ska fatta gallop.

- Får han inte godis när han vill, blir han sur och nafsas.

Gulleplutten

För det första ska ni veta att Boyen är en ponny som jag inte kan leva utan, han betyder allt för mig! Egentligen skulle jag inte köpa honom första gången jag provred honom, det bara blev så, det var kärlek vid första ögonkastet. Han var perfektion! När jag fick hem honom blev han en helt annan häst, han hade noll respekt. Första gången jag tog in honom från hagen tryckte han in mig i väggen och stack ut genom boxen. Jag hade inget förstroende för den ponnyn. Han var inte alls den ponnyn som jag provred, jag var rädd för honom och lät alltid mamma rida honom. Han stack med mig i 280 runt i ridhuset utan av vejja undan för något, han kunde gallopera i 2 timmar utan att ge sig. Red honom på pessoa men kunde rycka och slita i honom hur mycket jag än kunde, han gick inte att få stop på. Inte förens vi flyttade till ett annat stall och började träna för en dressyrtränare som hette Evelyn, hon hjälpte mig med Boyen. Till en början sprang han bara runt i ridhuset eller kastade sig och sprang på sidan eller rakt bakåt. Jag fattade inte vad den ponnyn hade i huvudet egentligen, hon red honom flera gånger länge dessutom. Hon hade svårt med honom men han gav med sig lite för det mesta. Blod, svett och framförallt tårar offrades, ett år tog det att få bukt på honom. Kunde äntligen göra en gallopfattning helt vanligt eller rida på volter och runt fyrkantspåret med honom, allt bara släppte! Han blev en helt annan ponny, folk frågade alltid ifall vi köpt någon ny ponny men jag svarade alltid nej, det är Boyen. Vilket arbete vi har lagt ner på den ponnyn! Ju mer tiden gick, ju mer förtroende fick jag för honom och han för mig. Han började fästa sig vid mig, gnägga när jag ropade på honom, jag började älska honom. Vi hade alltid bakslag och motgångar emellanåt men också massor med framgångar, varje dag! Tack vare Evelyn har Boyen blivit en underbar ponny, så vacker är han! En av dom första gångerna jag tävlade fick jag hoppa in i ett Div. 2 lag. Hoppa L;B, första gången jag gjorde det kom jag fyra så jag kunde ju inte va med i gota eller något. Men lärde mig så otroligt mycket, Boyen betyder allt för mig! Jag älskar honom så mycket att det inte går att beskriva. Jag älskar honom jävla mycket att det gör ont! Men så är det alltid när man köper en ponny, förr eller senare händer något att man skiljs åt, det kan vara en olycka eller att man måste sälja ponnyn.Det är hemskt det är det verkligen!

Jag gav Boyen en andra chans, gör det ni också ge inte upp! Ge aldrig upp, sälj inte en ponny om du har problem, lös problemen! Sälj inte vidare något problem till en annan. Som sagt jag gav Boyen en andra chans, se nu. Jag älskar honom, han betyder allt, den finaste jag vet!

Man får tänka så, snart har tiden runnit ut och det är dax att sälja Boyen. Men tiden och minnena vi har tillsammans är det finaste i hela världen!

Boyen kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta, han finns inom mig hela tiden och jag kommer förevigt älska honom över hela mitt hjärta,

Tårarna rinner när jag skriver allt dethär, Silver Boy- Jag älskar dig nu och för alltid